Så tänkte och gjorde vi

Tankar om solfångare
Eftersom ett av försäljningsargumenten för Nibes frånluftsvärmepump Fighter 410 P var att de kunde dockas med andra värmekällor väcktes tanken på en solvärmeslinga/solfångare. MEN då krävdes en ackumulatortank och ganska långa och bökiga ledningsinstallationer.

Svensk Solenergi
Första steget blev att surfa in på Svensk Solenergis hemsida där man kan registrera sin mailadress och få sig tillskickat diverse broschyrer och informationsmaterial samt få kontakt med olika firmor som levererar solcellsystem och solfångare. Det här gjorde vi i november 2013. Funderingar men det började mer och mer luta åt en solelanläggning som kan kopplas in mot elnätet. Vi behöver alltid ha ström för ventilation och drift av värmepumpen.

Lokalt solseminarium
I mars 2014 anordnade Länsstyrelsen i Kronobergs län en informationskväll på Videum Science Park i Växjö om solenergi. Det var mest lantbrukare där men även en och annan villaägare och allmänt energiintresserade. Huvudnumret var Bengt Arnby, vd för Susen AB som höll ett kort och koncist föredrag som gick ut på: 1: Kolla in Bengts villablogg (Bengt Stridh, solelguru i Västerås), 2: Solel är långsiktigt lönsamt, 3: Sök energibidrag, 4: En nyckelfärdig anläggning kostar ner mot 15 000 kr/kWp, 5: Skilj på produktgaranti och effektgaranti på solceller, 6: Det finns många kinesiska tillverkare av solceller, några med hög kvalitet, fler med usel kvalitet och tusentals däremellan.
Saken var efter detta klar, nu skulle det bli av!

Offerter
Vi lade ner ganska mycket krut på att skriva en ordentlig offertförfrågan där vi dels beskrev hus, tak, ytor, lutningar och riktningar. Sen vad vi ville ha i form av effektintervall, data och garantier på offererade produkter, referensanläggningar, namn på ansvariga samt priser på material och arbete separerat, leveranstider och betalningsvillkor.

Totalt fick vi in tio offerter från sex olika leverantörer, allt ifrån lokala elfirmor till drakar som Bixia och Vattenfall. Nåja, offerter från Bixia och Vattenfall är väl och ta i. Det var snarare deras standard paket 1A med en bilaga med tilläggspriser för om taket var högre än si och så, sladdar längre än blidder-bladder, oplan mark etc.  Inte precis någon kundanpassning eller personligt samtal.

De seriösa anbudsgivarna hade gjort beräkningar av förväntad produktion baserat på plats, lutningar, celler, skuggning och växelriktare. Något annat tycker vi inte man ska nöja sig med. Flertalet tog också personlig kontakt och gjorde hembesök för att kolla taket, arbetsmiljön och tänkt plats för växelriktaren och kabeldragningen till denna.

Priser?
Ja, eftersom vi fick lite olika storlekar offererade (5,2 – 10,3 kWp eller 33 – 67 m2) så satte jag upp alla data i en enkel Excel-tabell och då gick det lät att räkna om totalkostnaden mot kostnad/kWp (installerad effekt) och kostnad/årlig producerade kWh.

Kostnaden per installerad effekt varierade mellan 16 000 och 28 000 kr och då är det nyckelfärdig anläggning. Sen ska man ju väga in andra aspekter som färger på paneler och reglar, typ av växelriktare (inverter), loggning av producerade data och inte minst effektgarantier, firmans seriositet, etc. Jag menar, det är en stor investering och då gör man inte affärer med vem som helst.

Bygglov
Jo, så är det. I det flesta kommuner så krävs det bygglov, undantaget små anläggningar mindre än 8-10 m2 som följer takfallet. Bäst är ju att kontakta byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret i kommunen så att man kommer rätt från början och vilka handlingar som krävs. I vårt fall räckte det med en bygglovsblankett, en enkel fasadritning och en utskrift från ett av de olika beräkningsprogrammen som också kunde visa placeringen av panelerna på taket. Det var en enkel hantering som tog ca 4 v. Det krävdes i vårt fall inga grannmedgivanden. Vi har ju ett tvåplanshus med 28 graders taklutning och tomten ligger ca 1,5 m högre än gatuplanet varför man får anstränga sig för att hitta en plats där man kan se och ha ont av solpanelerna. Men, som sagt, bygglov beviljades så nu kunde vi teckna avtal med leverantören.
  
Våra val
Vi bestämde oss slutligen då för en anläggning på 8,23 kW bestående av:
32 paneler (53,4 m2) av märket Q-Cell av tysk-polsk tillverkning (Q-Cell Q-Pro G3 260 W polykristallina) med en verkningsgrad på ca 16 % och en effektgaranti på 83 % efter 25 år,
SMA Tripower 8000 TL, 3-fas växelriktare med inbyggd Webconnect till SMA Sunny Portal och Bluetooth-koppling om man vill ha en SMA Sensorbox på taket som mäter instrålning och även olika temperaturer,
Kopplingsbox med DC/AC-brytare, kablage
Installation och intrimning.

Solenergibidrag
Med offerten i hand fick vi så pass med uppgifter att vi kunde fylla i blanketten och ansöka om solcellsbidrag hos Länsstyrelsen. Fråga är om det finns några pengar. Totalt i landet fanns det ansökningar för 400 Mkr. I budgeten totalt 40 Mkr. 35 % investeringsbidrag är ju inte fy skam men det får bli en bonus om det blir några pengar.

Föranmälan till elnätsbolaget
Innan man får ansluta såna här prylar krävs det tillstånd från nätägaren. Underentreprenören Bravida lämnade in föranmälan med samtliga uppgifter. Nätbolaget skötte detta snabbt med vändande post. Installationsmedgivande till Bravida och ett produktionsavtal till oss. Man får då ett anläggningsID för produktionsanläggningen.. Sen ska nätbolaget ev. ut och byta mätare. När installationen är klar anmäls detta till nätbolaget av installatören och därefter ska nätbolaget ge klartecken för driftsättning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentera gärna!